Ljuset lyser i mörkret och mörkret har inte övervunnit det än

Hej! Den sjunde augusti flyttade jag till ett stödboende i Norrviken i mitt behandlingshem regi. Det gick jättebra men den 24oktober kastades jag ut av min socialtjänst som bedömde att jag inte behövde samma hjälp längre. Så nu bör jag i en etta på Södermalm. Idag kommer mina boendestödjare för första gången hem till mig så vi får se hur det går. Känns jättekonstigt och det håller på att falla lite igen men fortsätter med skolan och livet och försöker få det att fungera. 
Mina diagnoser har blivit avskriva så nu är det bara depressionen jag fortfarande kämpar mot. 
 
Ville bara uppdatera lite igen :)

😄❤

Hej igen!

Väldigt länge sedan jag skrev något men känner inte riktigt att jag behöver det längre. Livet rullar på, på en ganska bra nivå också.
Jag rider mycket och njuter av att våren nu har kommit. När man rider ut i skogen och möts av fågelkvitter, sol, bäckar i skogen som forsar och blommorna som börjar knoppa upp på ängarna. Dom stunderna känns livet bra och det känns bra att leva.

Jag har varit nästan fyra veckor i Frankrike med ett utbytesprojekt. Jag och ytterligare 7 stycken från min skola och gjorde praktik på ett franskt ålderdomshem och besökte en skola och massa andra saker. Lite jobbigt med språket men verkligen ett minne för livet!

I lördags var jag ute med en personals hund, Dino. Låg i solen och kastade en boll till honom. Sedan så bestämde sig Dino för att hoppa ner i vattnet och bada!

Är fortfarande kvar på mitt behandlingshem men väntar nu på spänning för att flytta därifrån, förhoppnings vis till ett stödboende där jag får en lägenhet!

Bloggen kommer finnas kvar men jag tror inte jag kommer skriva så mycket mer. Kommer troligtvis skriva igen när jag flyttar från mitt behandlingshem!
Hoppas ni har det bra!!
 

Update :D

Hej igen!

9august 2010

9augusti 2010; Hej Alexandra!

Du befinner dig just nu på SÖS intensivvårdsavdelning och här brukar vi skriva en kort dagbok om vad som händer eftersom det kan vara svårt att komma ihåg, då man ofta sover.
Du kom hit igår efter att din mamma inte kunnat väcka dig på morgonen i din säng. Det ser ut som att du tagit för mycket utav dina mediciner, varför vet inte vi men troligen hade du det jobbigt.
När du kom hit var du medvetslös och eftersom du hade svårt att själv orka andas blev du lagd i en respirator. Du har även stundtals haft kramper. I skrivandets stund ligger du fortfarande i respirator, lätt nedsövd för att kroppen ska få vila och återhämta sig. Vi har hjälpt dig att tvätta dig och jag (Johanna) och Lisbeth har flätat ditt hår och satt upp det i en knut för att det inte ska tova sig. Du har ett jättefint hår!

Din familj har varit hos dig hela natten och hela dagen så du slipper vara ensam! Nu önskar jag dig en god natt! //Johanna, undersköterska IVA

- - - - - - - - - - - - - - - - - -

Så sjukt. Bara för lite mer än två år sedan låg jag i en säng på intensiven, så nära på att dö. Ingen lust med något. Jag har kommit så jävla långt! jag kämpar men på mina dåliga stunder så är jag fortfarande samma rädd lilla 15åring jag var då.

 

Post

När jag kom upp imorse sa personalen att jag hade post! Min familj är bara för underbara ibland <3

Mamma <3

Well, do you?

För mycket!!

Det är bara alldeles för mycket just nu! Så jävla mycket i mitt huvud. Idag skulle jag och min kp åka till hennes stall och rida, även kolla igenom lite papper men nej. Hon åkte iväg i flera jävla timmar med en annan tjej. Detta hade varit planerat skit länge med oss men jag kommer upp imorse och hon ska precis åka iväg ?! De var inte de att jag ville rida eller så som betydde mycket. De som betydde var att vi skulle ha ett tag tillsammans bara vi två när jag verkligen behöver henne! Men när hon kom tillbaka vid sex var jag bara för förbannad. Säkert snart en månad sen vi hade samtal också för förra inbokade samtalet trodde hon bara jag ville ha för att en annan tjej ville också ha. Och snacka med en annan? Vissa saker kan man inte snacka med någon annan med? Inte så jätteglad att prata med min andra kp som är en kille också. Mitt liv just nu: AWESOME !!!!!!!!

ORKAR INTE!

Fucking orkar inte! Halsfluss -.-' tog mig fyra dagar efter ena kuren av penicillin innan jag började få ont i halsen igen och sen sex dagar så är jag på nästa penicillin kur som haft sedan fredags och känner mig nästan bara värre och värre, penicillinet verkar ju inte hjälpa något denna gång.. De klassiska blåsor a på tungan och gommen har öven kommit som normalt :@ Fjärde kuren detta år mot halsfluss och även en kur mot körtelfeber, detta är fan bara jobbigt.. Ringer nog till läkaren imorgon behöver iallafall hostmedicin, tog mig igenom en två timmars lång hostattack igår kväll innan jag lyckades somna men nu ska jag sluta klaga så jäkla mycket ;)

Sanningen?

Vill ni veta sanningen? För sanningen är att jag är rädd. Så jävla rädd. Klassen är i tingsrätten för att kolla på rättegång men jag är inte där. Gamla minnen och för att jag är rädd. Jag är rädd för att kanske om några månader kanske de är jag som sitter på en rättegång. För två månader sedan fick jag reda på att polisen och mitt målsägandesbiträde håller på med ett föråtal. Jag är rädd för att kanske några månader är det jag som sitter på en rättegång. Jag är rädd för att ringa samtalet jag har skjutit upp i en månad för att få reda på vad som händer. Jag är rädd för de samtalet. Jag är rädd för framtiden. Jag är rädd för att besöka tingsrätten därför stannade jag hemma. Jag är bara så rädd just nu..

Lyssna på texten!

Lyssna på texten!

 
 
"tjejen i ett rum bredvid hon skriker, vill inte känna smärtan.
som kommer från när hon var barn & hennes pappa stal sin flickas hjärta.
nu har hon massa ärr på sina armar, för att kunna härda ut.
och tårarna i ögonen, dom verkar aldrig någonsin ta slut."

Just nu?

Uttråkad på väg till Södertälje.. Att vara i Södertälje just nu ger mig bara ångest!! 18/10-2011 hoppade Frida framför tåget i Södertälje. Förra veckan har jag varit så jävla nere. Saknar henne som fan!! Ett år utan dig nu gumman! Våra minnen finns alltid kvar! Sista natten på bup tillsammans är något jag aldrig kommer att glömma! Midnattskurs i Origami, skrattanfall<3 Rest In Peace älskling<3<3

Ni säger jag alltid är lycklig, alltid ler och skrattar, att jag är bra på de jag gör men ni kan inte inse att jag är en jävligt bra skådespelerska också.

Jag måste hitta något att kämpa för. Något som kan få mig att vilja leva. För just nu hittar jag inget sånt. Ni må säga att jag har mycket att leva för med skolan och min framtid, min ridning och mina vänner. Men jag orkar inte längre. Allt känns bara så värdelöst.. Man kämpar för nästa dag för imorgon kanske allting är okej igen men morgondagen kommer och det är aldrig okej igen. Man skrattar och blöder för de är de enda som kan döva smärtan men vad gör man när att skratta känns som bröstet ska gå sönder i spillror och att blöda inte längre tar bort klumpen i halsgropen. Vad gör man då? Döden är Guds sätt att säga att man är sparkad, självmord är ens sätt att säga "du kan inte sparka mig, jag slutar!"

RSS 2.0