Ingen förstår, inget vet.
Hur jag egentligen mår.
Nej ni vet inte, ni tror. Men ni vet ju förfan ingenting.
Allt är så svårt och gör så fruktansvärt ont.
Ni kan sitta vid min sida, röra i mig.
Men jag klarar inte av den kontakt.
Jag är rädd, riktigt jävla rädd.
Håller ni om mig om jag ber er?
Finns ni kvar?
Eller går ni er väg?
Men ni förstår ju ändå inte, hur jävla mycker skit jag mår.
För jag "ska" ju må bra.
Men tyärr era mallar stämmer inte in på mig.
Det är bara så.