So true right now..

Irriterande!

Asså mina händer! Håller på och får damp! Kan inte sluta skaka. Försöker spänna händerna och armarna när jag ska dricka för att försöka få dom att sluta skaka men blir bara värre och slutar med att jag inte kan hålla något eftersom de blir så våldsamma skakningar hatar när de blir såhär, blir typ alltid så när jag har konstant jävla ångest!! Så fort jag blir irriterad över att jag skakar blir de värre.. Klarar knappt av att tända ciggen -.-'

Känner för att smälla till någon -.-'

Jävligt duktigt gjort. Stack lite mer än en timme innan vi faktiskt slutade idag, på väg hem nu. Men försökte göra de bästa av saker och undvika att smälla till lärarvikarien på käften. Satt med datorn på lektionen och lyssnade på musik och laddade telefonen. Läraren kommer fram och smäller igen datorn och skäller ut mig. Jag blir skit förbannad för att han tog bort min musik jag verkligen behöver just nu och utbrister "va fan gör du?? Jävla idiot" kopplar in hörlurarna i mobilen och fortsätter lyssna på musik medan han säger något jag inte hör. Sitter still i typ fem minuter med den jävla rösten i huvudet som bara säger "smäll till honom! Han förtjänar det!". Tillslut stället jag mig upp och börjar snabbt gå ut ut klassrummet och läraren frågar jävligt drygt vart jag ska. Stannar still i typ en sekund och glor på honom "herregud, jag ska ut! Dra åt helvete!" Smäller igen dörren och går ut och röker. Hela klassrummet var knäpptyst under min lilla scen. Kommer tillbaka till klassrummet, plockar ihop mina saker och går därifrån. Härligt slut på skoldagen! Men var tvungen att gå innan jag slog till någon eller satte mig i ett hörn och börja grina.. Jaja på väg till tåget nu så hemma om typ 30-45min så ska försöka lugna ner mig lite. Dagens positiva: slog faktiskt inte till honom ;)

I would live forever if I could but not like this..

"No hope. Locked, caged therefore no freedom–no escape. The demons are in my head…this is a never ending tunnel"


jag vet inte vad jag ska säga. Håller på att tappa fästet ordentligt. Mina hörlurar är kopplade konstant till mina öron. Försöker tysta ner skriken i mitt huvud. De är kaos där inne och jag orkar bara inte längre..! Jag vill inte bort från denna värld. Jag vill bara bort från allt i mitt huvud! Snackar inte med någon i klassen typ längre sitter bara med mina hörlurar och pratar inte fastän dom försöker prata med mig. Går till skolan, sitter på lektioner, röker på rasterna, är fem min i matsalen, går till lektionen och går hem utan att knappt säga ett knyst till någon. Fattar heller inte riktigt vad jag gör på skolan eftersom jag ändå inte kan koncentrera mig på något. Läser samma mening i säkert en halvtimme och detta inlägg har tagit typ en timme att skriva. Jag vet inget längre. Absolut inget. Allt är bara fucked up. Riktigt jävla fucked up och jag vill leva men pallar bara inte leva såhär.

Går sönder.

Känns som hela jag håller på och gå sönder. Bit för dit som en splittrad vas håller jag på att falla sönder som. Vet inte ens hur jag kan beskriva känslan när huvudet är så tungt att de kommer lossna från nacken och sedan kommer de spridda sig till varenda millimeter av min kropp ligger i en hög av splittror. Ögonlocken är tunga, mina ögon tomma och bakom tränger sig tårarna fram.

Trött.

Hur kan man bli så trött av att motstå sina egna planer i huvudet? Att att försöka motstå att klättra upp på taket..

Kaos.

Okej. Seriöst igår grinade jag i en timme över att jag inte hittade den förbaskade fjärrkontrollen. Smsade en personal tillslut som kom upp till mig och när jag väl samlat mig kunde jag komma underfund med att fjärrkontrollen låg fem centimeter ifrån min fot -.-' är så jävla svag så att de inte går att beskriva just nu..

Liv?

Detta är fan inget liv längre. Bara ett rent helvete. Försöker sysselsätta mig. Men så fort jag sätter mig ner och andas håller jag på att spricka, håller på att börja grina. Jag är så jävla rädd just nu. Jag faller igen och jag orkar inte detta så jävla mycket längre!!!!!!!!

Tomhet.

Jag är trött.
Trött på att leva såhär.
 

Att brottas med att vilja leva och att även inte orka leva som man gör nu

 
Jag erkänner

Jag vill inte leva.
Vill inte känna den här smärtan.
Vill inte ha den här ångesten.
Vill slippa allt kaos i huvudet.
Jag vill inte leva så här.

Jag vill inte dö.
Jag vill se mina drömmar.
Jag vill upptäcka världen.
Jag vill inte dö.

Jag vill inte leva i en ständig kamp.

Att inte vela leva och vela dö

Det är skillnad

Ibland gör livet bara så ont.
Ibland gör det så ont att vara jag
 
.
 
 
 
 
 
 
 
 

Silence. 💦

Flickan är ledsen och sitter och gråter.
Hennes ögon är svarta av utkletat smink
Hennes händer är röda av avlånga sår som hon alldeles själv har gjort
Hon känner sig alldeles för svag.

Djävulen biter tag i hennes kind.

Den skriker och vrålar och hon lägger sig ner.
Hon får en hård spark i magen men är alldeles tyst.

Flickan är rädd och står på skakiga ben.

Hon vet inte vem hon ska vända sig till.
Djävulen har makten och följer där med, hur ska hon klara det här?

Hon tar en tugga av maten men det fastnar i halsen, hon klarar inte av att svälja ner.
Men biten trillar rakt ner i magen, bit efter bit efter bit.
Hon går ifrån bordet in till sitt rum, lägger sig ner alldeles tyst.
Tårarna rinner nedför hennes kind och hon önskar hon var alldeles död.
Denna flicka ni fått höra finns närmare än ni tror

äkta vänner ser sorgen i dina ögon medan andra tror på ditt leende

Går kvällen var totalt kaos. Började vid typ halv nio att bara garva, vet inte ens vad jag garvade åt. Jag bara garva. Gick runt i huset och garva i en halvtimme innan jag tog min medicin och gick upp på rummet. Fortsatte garva i typ fem minuter innan jag satt helt plötslig i ett hörn och typ hyperventilerade och typ grät fast inga tårar kom. Helt kolsvart i rummet, helt tyst förutom en jävla klocka som tickade. Fick nog av den och slog den i golvet tills den pajade och slutade låta. Sen började jag garva igen över att den gick sönder (har ingen väckarklocka längre -.-') sen gick jag ut i korridoren igen, rökte typ fyra cigg och knackade på marons dörr och garvade. Sen sa personalen åt mig att gå till rummet och då ja´g började storgrina! Grinade typ i timmar innan jag somnade med ett bandage runt armen....
 

Dålig update

Varit jätte dålig uppdatering men haft haft en vecka då jag inte mått så bra. Haft väldigt ont i magen och åkt in på akuten två gåner och blev tillslut inlagd på astrid lindgrens och var där sön-tis förra veckan men börjar känna att jag är back on track, är tillbaka och skolan och så och börjar äntligen få tillbaka orken. Magkatarr lider jag tydligen av nu också så de är bara ytterliggare en medicin att lägga i dosetten, en personal driver varje gång han tar fram min dosett. Först att han inte orkar bära den och sen att de är jag och pensionärerna på äldreboendet som käkar så mycket piller. Men jaja, vi hörs!
 
RSS 2.0