Bulimia
Så nu har de sagts att jag har bulimia min kontaktperson på avdelningen kom till mig när jag gick från matbordet och ville ge mig några papper och jag sa att jag bara måste på toa och då stod hon utanför och lyssnade nämligen medan jag kräktes sen gick jag in på mitt rum igen och jag hade ju inte märkt henne men hon kom in till mig och sa: jag här misstänkt de ett tag eftersom du försvinner efter maten. Hur länge har du haft bulimi? De var liksom bara att medge för sig själv att nu är de kört... Men försökte spela dum och fråga va? Och då sa hon att hon stått utanför och lyssnat. Sen blev de massa andra frågor och jag medgav sanningen om mobbningen de som hände i fredags att jag inte sväljer tabletter, självmordstankar, om bulimin m.m och hon bara tittade på mig en stund sen började hon prata så efter över en halvtimme gick hon och jag kollapsade och började gråta som fan... En av de verkliga stora sakerna som är kvar är om självmordsförsöket och de som hände den dagen och lite annat smått och gott :-S vet fortfarande inte vad som sas på mötet med mamma och ikväll ska de tydligen ha ett med pappa också och klockan ett imorgon ett möte tror jag med mig och mina föräldrar... Och på allt har jag en förjävlig mensvärk... Jag saknar perioden då jag inte åt över två hundra kalorier några månader hade inte mens på över ett halvår... ah i hate this ...
Kommentarer
Trackback
