Tiden läker sår

Tiden läker såren
Men efter såren
Kommer ärren
Ärren finns alltid kvar
Som en påminnelse
Det försvinner aldrig
Kanske bleknar ut med tiden
Men dom finns alltid kvar


Det är tufft nu.
Sitter i skolan och lyssnar på gamla låtar och minnen dras upp igen.. Det är som när man river upp ett sår. Det tar ännu längre tid för såret att läka igen. Jag tar mig igenom skoldagarna, jag gör det jag ska och jag kanske ler. Men varje gång jag skrattar känns det som jag ska spricka. Att min provisoriska lösning kommer att gå sönder. För man kan inte laga en trasig kropp med tejp. Jag försökte laga mig med silver tejp men jag faller ändå i bitar. och det är som man säger: om det inte går att laga med silvertejp är det trasigt.

Jag vill bara gråta just nu. Lägga mig ner i sängen och aldrig vakna mer. Varje gång jag vaknar tänker jag att jag inte är död. Då drar jag täcket över huvudet och hoppas att jag kommer dö. Under täcket är min verklighet. Lakanet blir blött av tårarna och täcket stänks av blodet....

This is my reality
This is my whole story
Looked up in this madness



Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0