Kvällen gick åt pipan efter middagen klockan fem fick jag sammanbrott på rummet och grät i några timmar. Gick ut från rummet vid kvart i åtta och gjorde puzzel men sa typ inget. De var lite roligt när en av nattpersonalen kom in till allrummet och sa "hej flickor". till mig och en annan tjej som satt i soffan och vi sa tyst hej och sen frågade han hur det var med oss och vi bara blev tysta. Tolkas som tolkas vill. Vid nio började mitt helvete. Grät igen en personal kom in efter en stund jag torkade tårarna snabbt och hon gick. Jag började garvskratta. Ångesten blev skyhög. Hittade en klädhängare med lite vassa kanter så jag dansade runt i rummet och rev mig tills det började blöda och svullna. Bad dock om min behovsmedicin och lugnade ner mig lite och torkade bort spåren på väggen efter jag haft lite kul. Men nu ska jag vara rädd om mina hjärnceller och sluta slå huvudet i saker, fast saker blir så roliga när man gör så började ju sjunga barnsånger;) men jag ska sova nu. GOD NATT.