Asså mina händer! Håller på och får damp! Kan inte sluta skaka. Försöker spänna händerna och armarna när jag ska dricka för att försöka få dom att sluta skaka men blir bara värre och slutar med att jag inte kan hålla något eftersom de blir så våldsamma skakningar hatar när de blir såhär, blir typ alltid så när jag har konstant jävla ångest!! Så fort jag blir irriterad över att jag skakar blir de värre.. Klarar knappt av att tända ciggen -.-'

"No hope. Locked, caged therefore no freedom–no escape. The demons are in my head…this is a never ending tunnel"


jag vet inte vad jag ska säga. Håller på att tappa fästet ordentligt. Mina hörlurar är kopplade konstant till mina öron. Försöker tysta ner skriken i mitt huvud. De är kaos där inne och jag orkar bara inte längre..! Jag vill inte bort från denna värld. Jag vill bara bort från allt i mitt huvud! Snackar inte med någon i klassen typ längre sitter bara med mina hörlurar och pratar inte fastän dom försöker prata med mig. Går till skolan, sitter på lektioner, röker på rasterna, är fem min i matsalen, går till lektionen och går hem utan att knappt säga ett knyst till någon. Fattar heller inte riktigt vad jag gör på skolan eftersom jag ändå inte kan koncentrera mig på något. Läser samma mening i säkert en halvtimme och detta inlägg har tagit typ en timme att skriva. Jag vet inget längre. Absolut inget. Allt är bara fucked up. Riktigt jävla fucked up och jag vill leva men pallar bara inte leva såhär.

Känns som hela jag håller på och gå sönder. Bit för dit som en splittrad vas håller jag på att falla sönder som. Vet inte ens hur jag kan beskriva känslan när huvudet är så tungt att de kommer lossna från nacken och sedan kommer de spridda sig till varenda millimeter av min kropp ligger i en hög av splittror. Ögonlocken är tunga, mina ögon tomma och bakom tränger sig tårarna fram.

Hur kan man bli så trött av att motstå sina egna planer i huvudet? Att att försöka motstå att klättra upp på taket..

Detta är fan inget liv längre. Bara ett rent helvete. Försöker sysselsätta mig. Men så fort jag sätter mig ner och andas håller jag på att spricka, håller på att börja grina. Jag är så jävla rädd just nu. Jag faller igen och jag orkar inte detta så jävla mycket längre!!!!!!!!

Flickan är ledsen och sitter och gråter.
Hennes ögon är svarta av utkletat smink
Hennes händer är röda av avlånga sår som hon alldeles själv har gjort
Hon känner sig alldeles för svag.

Djävulen biter tag i hennes kind.

Den skriker och vrålar och hon lägger sig ner.
Hon får en hård spark i magen men är alldeles tyst.

Flickan är rädd och står på skakiga ben.

Hon vet inte vem hon ska vända sig till.
Djävulen har makten och följer där med, hur ska hon klara det här?

Hon tar en tugga av maten men det fastnar i halsen, hon klarar inte av att svälja ner.
Men biten trillar rakt ner i magen, bit efter bit efter bit.
Hon går ifrån bordet in till sitt rum, lägger sig ner alldeles tyst.
Tårarna rinner nedför hennes kind och hon önskar hon var alldeles död.
Denna flicka ni fått höra finns närmare än ni tror