Möööööteeee
Jag är trött, jag mår skit och jag har möte på bup idag.
FAN
When I see back all I can see are the bad memorys
Jag tänker tillbaka och ser allt dåligt som hänt, alla misstag jag gjort och alla som svikit mig.
De svarta tankarna tar över.
Men jag ska klara mig till på måndag då jag åker till skärgården i två veckor.
JAG SKA KLARA DET
JAG SKA INTE SKÄRA UPP HANDLEDEN IKVÄLL

My skin
Look at my hands
There's so much here
That I don't understand
Your face saving promises
Whispered like prayers
I don't need them
I've been treated so wrong
I've been treated so long
As if I'm becoming untouchable
Contempt loves the silence
It thrives in the dark
With fine winding tendrils
That strangle the heart
They say that promises
Sweeten the blow
But I don't need them
No, I don't need them
I've been treated so wrong
I've been treated so long
As if I'm becoming untouchable
I'm a slow dying flower
Frost killing hour
The sweet turning sour
And untouchable
Oh, I need
The darkness
The sweetness
The sadness
The weakness
Oh, I need this
I need
A lullaby
A kiss goodnight
Angel sweet
Love of my life
Oh, I need this
I'm a slow dying flower
Frost killing hour
The sweet turning sour
And untouchable
Do you remember the way
That you touched me before
All the trembling sweetness
I loved and adored?
Your face saving promises
Whispered like prayers
I don't need them
No, I don't need them
I need
The darkness
The sweetness
The sadness
The weakness
I need this
I need
A lullaby
A kiss goodnight
The angel sweet
Love of my life
Oh, I need this
Well, is it dark enough?
Can you see me?
Do you want me?
Can you reach me?
Or I'm leaving
You better shut your mouth
Hold your breath
Kiss me now you'll catch your death
Oh, I mean it
Oh, I need this.
//My skin - Natalie Merchant
Jag försöker
varje dag är en kamp om att överleva
Självmord.
Från västerbron i stockholm är det 340meter ner till vattnet. Hoppar jag är jag solklart död.
Varför ska allt bara bli så jävla fel?!?!
Hur svårt kan de vara att dö?
Jag har försökt ta mitt liv sju gånger.
Hur många liv har jag egentligen?
Jag har gjort två gigantiska bakslag igen. Början av veckan gick maten åt helvete, jag hade klarat mig ganska bra men sen gick det åt pipan. På restaurangen första dagen, redan där gick det snett och jag sprang in till toan. Det andra skäms jag otroligt över att jag inte vet hur jag ska hantera det. Jag hade varit ren sen maj-10 förutom ett litet bakslag den 3september i samband med ett annat självmordsförsök (hur kan sös missa ett posetivt urinprov??) men i torsdags kväll hittade jag ett litet vitt piller som försvann ner mellan mina läppar. Att jag inte klarar av att motstå det gör att jag känner mig så jävla svag !
Just nu är allt bara helvete.
Jag höll i hoppet i några få sekunder innan jag tappade de igen
Nu är bara skillnaden, att jag inte hittar de igen

Tomma löften
Eller jo... vänta jag vill ju dö så skicka hem mig igen så kommer jag snart till himmelen, eller akuten...igen...
Jag har gjort de förut och jag har sagt att jag kommer göra det igen. Tro mig de kommer.
För jag orkar inte

countdown to insanity
finns inga ord för min ångest just nu
så rätt men ändå så fel
-
Har ni hört den förut, när handleden färgas röd?
glöm bort helgen, det är en ny vecka och dags för nya misstag
Snart är jag i min helvetes korridor med lucifer vid sidan
okej. jag ska åka in, jag ska inte ångra mig. "Ta ett djupt andetag du kommer klara detta." Jag försöker intala mig själv detta iallafall. Ångrar jag mig för mycket så får jag väl vägra gå igenom dörren till avdelning och springa där ifrån. Men ni tänker vi posetivt. Jag SKA KLARA detta.
Ser ni att jag kanske är lite dubbelkluven?
Dagens planer:
Men nu ska jag ta bort mina lakan från personalrummet, packa lite för vi åker om tio min och sen ska jag BOWLA ! ;)

Ta ett steg tillbaka
You won't realize the distance you've walked until you take a look around and realizehow far you've been.
Jag tror jag tar rätt beslut nu att åka in till bup igen, bara att jag hamnar på avdelningen och inte på akuten för då kommer jag få damp orkar inte med akuten igen. På avdelningen är jag mer trygg, jag kan korridorerna och jag känner all personal. På akuten är de stelt, riktig sjukhus miljö och känner inte igen all personal utan bara några få. Men om jag kommer till avdelningen hoppas jag verkligen att de är min förra kontaktperson eller en annan personal som jobbar! Dom jobbar nämligen nästan alltid tillsammans.
Men om jag gissar rätt kommer jag åka till bup efter middagen för att slippa sitta där hela dagen när jag ändå kan vara kvar på boendet eftersom de ändå inte kommer låta mig vara. Eftersom jag inte har något att göra kommer de säkert komma ännu mer inlägg idag :)
Droppen
Så ikväll åker jag in till bup igen.
Känns inte så bra men jag gör de frivillligt.
Mamma..

Det var en gång en liten flicka som sa till sin mamma: " mamma vet du vad vet du vad?" Mamman hade inte tid med flickan o bad henne att gå in på sitt rum och leka. Efter en stund kom flickan ut o sa änn en gång. "mamma vet du vad, vet du vad?" Mamman blev mycket irreterad och skrek till flickan att gå ut och leka med en boll i trädgården.Flickan gjorde som mamman sa, men så tappade hon bollen. & den rullade ut på gatan.Flickan kollade sig inte för innan hon gick ut på vägen, hon såg inte bilen som körde allt för fort för att hinna stanna.Mamman hörde en smäll och sin flickas skrik.Hon sprang ut och fann sin flicka blodig på vägen.Flickan sa ännu en gång "mamma vet du vad, vet du vad?" mamman svarade "ja vad är det lilla gumman." "jag älskar dig" detta var den sista minuten flickan levde. Kopiera detta och lägg ut det på din blogg om du älskar din mamma.
Sov gott mina läsare !

En dag är för mycket begärt.
Sitter i soffan och har tråkigt, kan ju inte heller gå till rummet och kommer nog sova i personalrummet inatt igen (skönare säng än sjukhussängen iallafall), men när jag inte göra något speciellt och bara kollar lite då och då på filmen som är på. Då får jag tid att fundera lite. Läste även lite gamla inlägg på bloggen och började tänka på vad läkaren sa till mig när jag blev på bup akuten: att jag skulle lova på kvällen att jag inte skulle göra något på natten. Men jag kan inte lova det för att de är för mycket begärt.
Men jag ska fixa detta, de krävs mycket till för att jag ska tillbaka till avdelningen på bup...
barn och ungdomspsykiatriska kliniken i stockholms heldygnsvård enhet syd -sluten psykiatrisk vård
Jag tar fortfarande minut för minut och de fungerar än så länge

Bravo
Men om jag inte får vara på mitt rum eller gå utanför dörren (fick lite små panik när dom stoppade mig för jag ville till kiosken och köpa cigg!) så får jag fortfarande sitta själv ute och röka. När dom VET att jag fimpar mot armen då och då. Dom kan ju inte direkt ha missat det när jag tar pencilin för de har blivit infekterade och dom lägger om såren varje kväll. Satt ute och rökte alldeles nyss med värsta ångesten och när jag precis rökt klart kommer en personal ut och kollar vart jag var, jag satt och skulle precis fimpa på armen så hade dragit upp tröjarmen och satt fimpen på armen och dörren öppnades. jag gömde armen kastade bort fimpen och personelen som kom ut sa bara att jag skulle säga till när jag gick för han trodde jag var på mitt rum där jag inte fick vara. Sen gick han och jag tände en till cigg och fimpade på armen och gick in. Smart av dom säger jag bara.
(bilden är tagen från goggle, har inget med mig att göra)

Världen är vacker
Bakom dina ögon
Bilda den världen du vill
Den världen du vill leva i
Din dröm värld
Världen som är så vacker
Som slukar dig snabbt
Du drömmer dig bort
Komma bort från verkligheten
Sen öppnar jag mina ögon
Ser världen hur den är
Hur svart den verkligen är
Jag vill inte dö, jag vill bara inte leva.
Fick inte sova på mitt eget rum idag utan sov i en säng i personalrummet istället och de gick väl bra. Annars är de inte så bra...fortfarande... Jag vill väl egentligen inte dö, men jag vill bara försvinna från denna verklighet och bara sakta tyna bort..
Allt jag vill just nu är att skära upp handlederna.

Hej igen här kommer idioten och skriver lite saker
Mycket...
Kom in till akuten vid två på dagen tror jag, jag var med medvetandet men jag orkade inte öppna ögonen mer än var jag var tvungen och benen ville inte lyda. Personalen hittade mig på rummet när de skulle kolla till mig då låg jag på golvet och hade spytt. Orkade ingenting så svarade knappt när dom försökte prata med mig.Så jag har lite dålig koll på vilken personal som kom först, men tillslut var ju alla där ändå. Jag måste ha skrämt dom som fan.
Äh dom vet ju att jag är kapabel till sånt här som min behandlingsansvarig på bup sa idag.
Ambulansen kom och jag orkade gå ner för trappan helt skakig men de gick ju för fan, sen ambulans in till akuten på karolinska. Där kommer jag inte riktigt ihåg något mer än ett virrvarr av frågor och maskiner. Kommer dock ihåg när min mamma kom, fan vad jag blev ledsen då...
Men på kvällen kom jag till en avdelning på astrid lindgrens barnsjukhus, Q83, och jag fick dropp, halsa kol (inte de godaste!) och jag fick sova. Och jag sov och jag sov och jag sov och jag spydde. Efter att inte ätit något på över ett dygn och spytt så mycket jag gjort kunde jag först inte behålla något, inte ens kolet de tvingade ner i min hals. Men tillslut slank en macka och nyponsoppa som jag sen levde på.¨
Dagarna bestod väl av att sova, prover, dropp (som när jag tillslut började höra igen, hade hörselproblem, hörde att den lät förskräckligt) men de kom in ett par clowner när jag låg och åt glass och de förbjöd mig att äta med vanlig sked, för jag skulle äta med en magisk sked! Sen gjorde de en hjärt ballong och ett bi och gav mig godis som medicin haha :) annars har jag bara tittat på tv och sovit. Träffade världens drygaste läkare från bup han frågade mig ärligt talat om jag skulle putta in honom i väggen och rusa därifrån om man tvingade mig till bup. Yeah, sure de skulle ju gå bra, jag som knappt kunde gå, hade två dropp med två maskiner som jag skulle behövt dra efter mig och sen bara iklädd en t-shirt. Ja... jag skulle ju kunna springa därifrån..
Kom från Karolinska/Astrid Lindgren igår. Haha hade världens stressade taxi chafför mellan sjukhuset och bup akuten. Mamma och jag åkte ju på sjukresa så vi behövde inte oroa oss för pengarna med föraren var jätte stressad och de kröp typ myror i hela hans kropp när de var köer genom hela stan. Han hade bara jobbat i tio dagar men jag tyckte han verkade skitrolig just då haha ;)
Kom till bup akuten någon gång på eftermiddagen, tråååkigt,.
Så mamma och jag sov på akuten och världens störaste lilla unge gick runt och skrek fast hon var ganska gullig ändå. När jag skulle åka hade hon precis svalt ett lock från en tvål flaska.
Jag måste nog skriva lite vad dom sa på mitt möte någon gång men jag orkar inte just nu..
Efter lunch idag om jag från bup akuten iallafall..
Firade min födelsedag, just jag fyller 16 idag...., och sen vid åtta kom jag till mitt behandlingshem igen och där blev jag firad igen. och nu har jag vak, minst sagt, jag ska inte få sova i min säng utan jag ska sova i personalrummet...kul...hm...vad tror ni litar personalen på mig?
Men nu ska jag nog snart försöka sova iallafall!
update: till anonym, jag hade tagit en överdos eftersom jag ville ta mitt liv
självmordsförsök. status: misslyckat...
Förlåt mig. Jag älskar er.
Jag älskar er och dom som stått mig närmast har hjälpt mig genom livet men det går inte längre.
Allt jag vill är få dom att tystna
Jag har kämpat hela livet. Vissa dagar kanske är bättre än andra. Men dagarna är bara lite värre eller mer värre. Alla dagar är en kamp, bara av olika svårigheter.
Men nu orkar jag bara inte längre. Jag hade en gräns och jag har nått min nu.
Härmed ger jag upp.

Kampen tar snart sitt slut.
Jag fyller sexton år den 16/6 men jag vill inte bli sexton.
Jag vill bara att allt ska ta slut.
Det är en kamp som jag håller på att förlora.
Mitt huvud är fullt av röster.
Mitt hvud är fullt av planer.
Planer om var, när och hur jag ska ta mitt liv.
Jag kan inte be om hjälp.
Varför ska jag?
När allt jag vill är att dö.
Varför ska jag då låta någon stoppa mig?
I've made up my mind.

spread your legs and get fucked
but i burned that little black book. I watched it burn.
Jag orkar inte...
Personalen väckte mig vid tolv, då hade jag sovit i tolv timmar. Efter ett par andra väckingsförsök då jag bara drog täcket över huvudet och ignorerade dom så kom dom tillslut upp med medicinen till mig runt ett och sen drog jag täcket över huvudet igen. Gick ner och hämtade yogurt och flingor men orkade inte äta mer än lite flingor, så skålen står kvar typ orörd på rummet.
Vid kvart i tre satte jag mig ute på balkongen med carmen som skulle röka, men innan hon skulle iväg till kista rusade hon in i mitt rum och kidnappade mitt täcket !! Sen satte hon sig på golvet med täcket under och vägrade flytta på sig !
Nu sitter jag iallafall i soffan och bloggar, fortfarande osminkad och iklädd pyjamas.
Ångesten och rösterna gör mig paralyserad och viljelös.
Fredagsmys
De har hänt massa saker och jag mår ännu sämre.
Snart ska jag skriva lite mer i inläggen.
Men inte nu, är för instabil och svag.
Det finns vissa saker jag ännu inte kan säga.
Men jag måste snart, jag klarar de inte annars.
Ni måste förstå.
De gäller nu sekund för sekund, minut för minut, timme för timme. En dag är för mycket begärt.
Mani
Jag pratar väldigt snabbt, och de är ovanligt att jag märker de själv, jag springer runt typ i en cirkel, kan inte sova på nätterna, skuggorna är överallt, jag springer upp och ner i trapphuset. Ner två våningar för att hämta mina skor, springa upp igen, byta skosnören, springa ner igen och sen upp igen inom loppet av fem minuter. Jag har sprungit runt halva stan och gjort allting jag tidigare bara skjutit upp. Jag har dansat längs perronger, snackat med lucifer på pendeln. Storstädat hela mitt rum. Haft hög musik på medan jag sprang fram och tillbaka i rummet och blåste såpbubblor i fönstret.
Hela jag är full av någon otrolig överskottsenergi som jag haft de senaste två-tre dagarna.
Jag har blivit manisk igen.
Någon som vill ut och springa med mig?
Eller köra klapplekar?
Vänta.. Ja vet! Vi kör soffrace !
Jag. Vill. Ta. Livet. Av. Mig
Bara ett ända stort virrvarv.
Det skriks i mitt huvud.
Lucifer gungar mig till sömns.
Viskar saker i mitt öra.
Handleden färgas röd.
Pappret blir blött.
Runda brännmärken.
Röda lakan.
Blodiga pappren.
Ångest på morgonen.
Ångest på dagen.
Ångest på kvällen.
Ångest på natten.
Dygnet runt ångest.
Snälla....
Sitter med filt och hela jag skakar.
Snälla.... Se mig bara....
Hej...
Ska iallafall ut en sväng nu så syns senare.
Where can you run to escape yourself ?
Annars är livet bara svart.
Brännmärken av ciggen är på armarna.
...
Vet ni att hälften av alla människor inte skulle överleva ett fall över 3meter?
Förlåt.
Allt jag vill nu är att skära upp mina handleder, förlåt.
Good day to you, today is the 3th june.
Vet inte hur många gånger idag som jag börjat skriva detta inlägg men inte orkat eller börjat hålla på med något annat men vad fan nu hoppas jag de blir inlagt iallafall ;)
Vad ska man säga om dagen då, eller gårdagen rättare sagt eftersom klockan faktiskt är efter midnatt.
Var och shoppa lite med mamma i sollentuna och kista. I kista kom även syster men sen till middagen var jag tillbaka. Åkte och hyrde film och sen gick vi på bio. Såg Baksmällan 2 skitrolig fast inte bättre än den första.
När vi kom tillbaka vid halv tolv kom jag och carmen på att vi skulle ut och festa. Aa vi kom ju så långt till stationen innan hon ringer killen vi skulle träffa och han säger att han skulle vara hemma om tjugo min så de var ju bara att vända igen ;)
Men nu data och sen läggdags någongång.
Grönan avklarat
Så tillbaka från grönan vi var dock bara där i två timmar och åkte typ två saker, flygande mattan och twister, sen gick jag, carmen och joel runt en stund, vi skulle åka extreme men sen gick vi därifrån och försökte få tag i pengar istället. Tre andra ungdomar åkte även jetline men vi letade pengar och försökte övertala joel att fråga två tjejer hur mycket dom skulle ta för en avsugning så medan dom blev distrakterade skulle vi ta deras väskor men joel fegade ur... Förresten så hatar jag joel.. Jag vill bara strypa eller skjuta honom för fan!
Mina byxor !!
Nu blir det iallafall till att åka till grönan och handla(tja... få) guldkort och åka lite olika saker nya twister kanske :)

Förlåt... De var försent...
Bjuder på en bild cassie tagit :)

Retsticka :)
På något ordentligt resticke humör idag hihihihi
Skola på förmiddagen och sen efter middagen var vi, fyra ungdomar och två personal, ute i en liten gympahall och korde bollsport, bandy och killerboll och när jag är på retsticke humör då är jag inte alltid så kul för andra eftersom jag typ skrattade åt allt och alla. Sen efter vi varit där i en timme åkte vi sen och badade i sjön. Faktiskt inte så jättekallt haha :) Så nu sitter vi och äter varma mackor framför tv och jag har fleece filt, data och pyjamasbyxor myyyyyys och imorgon ledigt !
Fear of death is worse than death itself.
Tjo bre.
Har jag något vettigt att skriva idag?
Nopp
Men tänkte att ni kanske vill att jag ska höra av mig ändå lite då och då..
Läget är väldigt instabilt är väl allt jag har att säga.
Kommit en ny tjej hit idag, Maron, väldigt trevlig faktiskt.
"Got a problem with me? Solve it.
Think I'm trippin? Tie my shoes.
Can't stand me? Sit the fuck down.
Can't face me? Turn the fuck around.
Got beef? Cook it.
Think I'm stuck up? Try and pull me down.
Think I'm jealous of you? Get a fucking grip.
Think I'm a bitch? Maybe I am.
Luv me? good.
Hate me? Even better.
Think I'm ugly? Don't look at all.
Don't like my style? I don't like yours.
Can't say it to my face? Don't say fuck all.
Speechless? Good shut the fuck up!"