Att leva med viljan att dö?

När man inte längre ens kan lita på en själv. För när tankarna och minnena tar över finns det bara en sak i mina tankar, att dö. Det är då jag inte kan ansvara för mina gärningar längre.

Vet ni hur det är att leva som mig?
Men en jänt uppskärd o infekterad arm?
Med sömnlösa natter?
Genom ångestattacker?
Med viljan att dö.

Ni kan inte säga att ni förstår för det är ingen som gör. Men det är heller inte så många som kan lyckas se igenom min skal. För hur kan man tro att något är fel? För jag går i skolan, jag sköter mina sysslor, jag äter och jag ser ut att vara glad när jag skrattar. Men det är så långt ifrån sanningen. Jag är jämt i skolan men de ytterst få gångerna jag vägrar gå till skolan är när det har gått så långt att jag inte själv vet om jag kommer komma till skolan eller om jag bara kommer sitta på perrongen och tänka på att hoppa framför tåget. 

Jag kommer ihåg en händelse i slutet av maj när jag vägrade gå till skolan. Personalen trodde det var för att Carmen också var hemma den dagen fastän jag bara satt och grät. Personalen lämnade mig i fred på rummet i flera timmar och jag fick nog, jag tog ett rakblad och försökte skära upp handleden. Jag kommer ihåg att jag stod i mitt fönster, menan blodet droppade ner på golvet, personalen stod utanför och klippte gräset och garv skrattade. Ärret syns fortfarande på min handled så tydligt och lägger man fingret även ärret så är ärret precis över pulsådern. Jag lovade en personal då att någon gång skulle jag berätta vad som hände och jag vet att han läser detta. För sanningen var, att den dagen ville jag bara dö. Jag tar upp detta nu efter som i denna stund vill jag dra rakbladet över handleden och kanske komma lite djupare och ta sönder pulsådern.

För det när jag ligger ensam i mörkret i mitt rum så börjar mina tårar att rulla nerför mina kinder. Jag kan då ligga i timmar bara stirrandes in i väggen. Men när inte tårarna rullar, när det helt enkelt inte kan komma fram några tårar så låter jag blodet symbolisera mina tårar istället.

Man kan inte säga att man förstår förren man varit i samma situation själv. Förren man verkligen kan säga det efter erfarenhet. Men man kan aldrig förstå helt, för allas historier är annorlunda.

Have you ever confused a dream with life? Or stolen something when you have the cash? Have you ever been blue? Or thought your train moving while sitting still? Maybe I was just crazy or maybe just a girl, interrupted.

Jag har fortfarande inte kommit upp ur sängen utan ligger med min skoldata och lyssnar på musik, Nine inch nails låt: hurt ♥♥
Har inte heller ätit frukost eller lunch för den delen heller, har bara ingen aptit idag. Jag pratar bara om det är totalt nödvändigt och kommer säkert spendera hela dagen i sängen.

Men efter regn kommer solsken, Skitsnack! Efter regnet kommer mörkret och solen blev iskall.

Tiden läker såren
Men efter såren
Kommer ärren
Ärren finns alltid kvar
Som en påminnelse
Det försvinner aldrig
Kanske bleknar ut med tiden
Men dom finns alltid kvar

Det är tufft nu.
Sitter i skolan och lyssnar på gamla låtar och minnen dras upp igen.. Det är som när man river upp ett sår. Det tar ännu längre tid för såret att läka igen. Jag tar mig igenom skoldagarna, jag gör det jag ska och jag kanske ler. Men varje gång jag skrattar känns det som jag ska spricka. Att min provisoriska lösning kommer att gå sönder. För man kan inte laga en trasig kropp med tejp. Jag försökte laga mig med silver tejp men jag faller ändå i bitar. och det är som man säger: om det inte går att laga med silvertejp är det trasigt.

Jag vill bara gråta just nu. Lägga mig ner i sängen och aldrig vakna mer. Varje gång jag vaknar tänker jag att jag inte är död. Då drar jag täcket över huvudet och hoppas att jag kommer dö. Under täcket är min verklighet. Lakanet blir blött av tårarna och täcket stänks av blodet....

This is my reality
This is my whole story
Looked up in this madness

Allt är bara mörker. Eller finns det kanske något litet ljus där också? Eller vänta... nej... det finns bara mörker.

Personalen frågade om jag ville stanna hemma idag eftersom helgen bara har varit kaos men jag gick till skolan. VI har prov i vård och omsorg imorgon och jag måste verkligen försöka fixa provet. Sen efter lunchen har vi svenska och jag kan inte svika min grupp där så sitter i skolan nu då, med ångest..
Kanske skippar medicin lektionen idag om jag inte orkar för jag kan fortfarande inte sova på nätterna så sover som vanligt i skolbänken haha eller ja.. inte kul..
Dagen började inte ens bra, den började med att personalen la om såren på min arm och att jag kom försent till skolan. Detta lär ju sluta bra!

Skippar pianot idag och sitter med Marri i biblioteket haha länge sedan man satt och väntade på teater ;)
Några stycken är kvar i vår gamla grupp och jag kände bara för att kolla på en gång funderar faktiskt på att kanske börja på teatern igen istället för piano :)

JAG ÄR ÖVERLYCKLIG !!

Jag har klippt av mig mitt långa hår i tisdags och igår färgade jag underhåret svart. Min gudmor som klipper mitt hår har förbjudit mig att använda hårfärg med väte men har sökt runt på datorn och sett att den rosa färgen jag vill ha inte har väte i sig!! Så idag ska jag åka och köpa rosa hårfärg hihi :) Resultatet kommer nog imorgon :)

p.s sorry för att jag inte har bloggat har bara inte orkat på sistonde..

Bilden är precis när jag hade klippt mig så inte när jag har färgat det :)